Kunskap

5 sätt att konkret implementera AI i er organisation

Publicerad 6 oktober 2026

Edvin Redzepovic

Edvin Redzepovic · AI-specialist

Drygt vart tredje svenska företag använder AI enligt SCB. Men långt färre har fått det att sitta i vardagen. Steget från att ha testat ett nytt arbetssätt till att arbeta annorlunda på riktigt är större än de flesta räknar med, och det är där många fastnar.

Alla pratar om AI, men få vet var de ska börja

Det går knappt en dag utan att någon nämner AI. En branschkollega har kopplat AI till sina kalkylark. En annan låter den gå igenom månadens försäljningsrapport. Det finns gott om exempel, och för en företagare är det svårt att veta var man ens ska börja.

Det ärliga svaret är att det tar längre tid än de flesta tror, om det ska göras riktigt bra. Det kräver tålamod och skärpa. Det kräver också att någon orkar driva arbetet när det nya har lagt sig. Här är fem konkreta sätt att ta sig an uppgiften.

1. Börja med det ni redan vet

Som företag sitter ni redan på mängder av kunskap som är specifik för just er organisation. Använd den. Ni vet vad som äter upp tiden, vilka processer som drar mest resurser och var flaskhalsarna sitter. Ni vet också vilka uppgifter som måste göras, men som ingen trivs med.

Blås rent skrivbordet. Om ni fick bestämma helt fritt, hur hade processen då sett ut? Börja varje idé med ”Jag önskar att ...”. Då blir det plötsligt tydligt vad som krävs och vilka behov som behöver mötas.

Fyra exempel på önskemål som börjar med Jag önskar att: slippa klistra in samma siffror i tre system, bygga offerter på tidigare offerter, ha månadsrapporten klar på måndag morgon och låta nya kollegor hitta svaren själva.

  • Jag önskar att ...jag slapp klistra in samma siffror i tre olika system.
  • Jag önskar att ...offerterna kunde byggas på dem vi redan har skrivit.
  • Jag önskar att ...månadsrapporten var klar på måndag morgon.
  • Jag önskar att ...nya kollegor hittade svaren utan att fråga Lena.

Det låter enkelt, men det är här de flesta slarvar. Vanor som har levt kvar i verksamheten i tio år kan lätt kännas som naturlagar, och en arbetsprocess som ser smidig ut på papperet kan i själva verket dölja timmar av manuellt arbete. Det man står mitt i är ofta svårast att se själv; därför behövs ofta någon utifrån som ser det med nya ögon.

2. Utse en ägare

Någon måste ha huvudansvaret för AI-arbetet. Det kan vara en person som håller koll på vilka verktyg ni använder, hur de används och av vilka. Den personen ska också kunna er AI-policy så väl att hen direkt kan svara på vad som är tillåtet och vad som inte är det.

Det viktigaste är att arbetet inte rinner ut i sanden. AI-området rör sig extremt snabbt. Det som var bästa praxis i våras kan vara förlegat idag, och nya möjligheter dyker upp varje vecka. Att hänga med tar tid som de flesta inte har vid sidan av sitt ordinarie jobb.

Det är också därför rollen så ofta blir ett namn på ett papper. Ägarskapet behöver tid, mandat och kunskap. Saknas något av det internt behöver det hämtas någon annanstans.

3. Gör en sak åt gången, och gör den bra

Att försöka göra allt på en gång är det snabbaste sättet att inte få något gjort. Välj en process och gör den ordentligt istället.

Möten är ett bra exempel. Många uppger att de sitter i möten 20 till 30 procent av arbetstiden, grovt räknat runt 30 timmar i månaden. Möten äter fokus, och ju mer man dras in i diskussionen, desto tunnare blir anteckningarna. Det är där viktiga detaljer försvinner.

En enkel inkörsport är att börja transkribera era möten. Det kanske känns som en liten vinst för er, men små vinster sparar ofta väldigt mycket tid och leder till bättre beslut i längden. De flesta tjänster för videomöten kan redan transkribera, så själva anteckningarna är lätt att få fram. Utmaningen är att sätta en tydlig plan för hur de ska användas:

  • Spara varje transkript på ett ställe där det enkelt går att hitta igen.
  • Sortera det per kund, ämne eller projekt.
  • Delegera sammanställningen till en AI-agent som till exempel plockar ut vad som är viktigt för er kund eller vilka problem som återkommer möte efter möte.

Ett videomöte transkriberas, transkriptet sparas i en mapp per kund eller projekt och en AI-agent sammanställer vad som återkommer och vad som är viktigt för kunden.

Mötet transkriberas

Transkriptet

Sparas per kund eller projekt

En AI-agent sammanställer

Den svåraste delen är att göra det här till en vana. Ett transkript som ligger orört i ett dokument är värdelöst. Först när steget är en självklar del av arbetsprocessen, varje gång och för alla, börjar det ge utdelning. Räkna med veckor innan det verkligen sitter.

4. Ge AI:n er egen kunskap

En AI behöver ett bra informationsunderlag för att kunna ge användbara svar. Om den inte vet vad era tjänster kostar, vilka era kunder är eller hur ni brukar skriva, får den gissa. Då blir svaren ofta generiska, ibland felaktiga och nästan alltid tidskrävande att redigera.

Samla prislistor, policyer, tonalitetsguide, mallar och svar på vanliga frågor i ett gemensamt dokument som underlag som AI:n arbetar utifrån. Då svarar verktyget utifrån ert material, och hela organisationen jobbar från samma grund.

Gamla prislistor, mejltrådar, policyutkast och kunskap som bara finns hos enskilda kollegor samlas i ett gemensamt underlag, som AI-assistenten sedan svarar utifrån.

Egentligen är den här delen mest tidskrävande, eftersom kunskapen sällan finns på ett ställe; den ligger utspridd i gamla dokument, gömd i inkorgar och i huvudet på den som varit hos er längst. Mycket är inaktuellt eller motsägelsefullt. Men att städa upp, strukturera och hålla underlaget levande är ett hantverk som tar tid. Gör ni det slarvigt kommer AI:n troligtvis svara fel, och den gör det med full självsäkerhet.

5. Mät före och efter, och skala det som fungerar

Mät tidsåtgång eller kvalitet innan ni börjar. Följ sedan upp efter 30, 60 och 90 dagar. Det som ger effekt rullas ut brett, och det som inte gör det läggs ner. Då blir AI en investering med kvitto istället för ett experiment. Men detta kräver disciplin.

Tidslinje: nollmätning innan arbetet börjar, uppföljning efter 30, 60 och 90 dagar och sedan ett beslut om att skala upp eller lägga ner.

Mät tidsåtgång eller kvalitet innan ni börjar och följ upp efter 30, 60 och 90 dagar. Det som ger effekt skalas upp, och det som inte gör det läggs ner.

Ett vanligt misstag är att hoppa över nollmätningen. Man vill visa framfötterna och komma igång snabbt, så man struntar i att mäta hur det ser ut idag. Tre månader senare sitter man där och kan inte visa vad arbetet faktiskt gav. Har ni sparat tid? Har kvaliteten blivit bättre? Ingen vet, för det fanns inget att jämföra med från början.

Lika vanligt är att man håller liv i något som inte fungerar för att man redan lagt tid på det. Var skarp. Lägg ner det som inte levererar och lägg kraften på det som gör det.

Räkna med att det tar tid

Inget av de här stegen är svårt att förstå. Det svåra är att genomföra dem i rätt ordning, med uthållighet, och att inte tappa fart när vardagen tar över.

De organisationer som lyckas har sällan haft bäst förutsättningar från start. De har haft någon som drivit arbetet med skärpa, vågat lägga ner det som inte fungerar och tagit in blicken utifrån när den behövts. Vem är den personen hos er?

Behöver ni hjälp att komma igång?

Vet ni inte var ni ska börja kan vi hjälpa er att kartlägga det. Vår tjänst Agentifiering innebär att vi går igenom era arbetsflöden och tar fram en plan för vad som lönar sig att automatisera först. Efter det kan vi hjälpa er att bygga det ni behöver, vare sig det gäller interna verktyg eller AI-agenter som sköter återkommande uppgifter. Hör av dig, eller kolla in våra AI-tjänster.

Kontakta oss
Alla artiklar
Kontakta oss

Dags att ta nästa steg

BBOAI-assistent
BBO

Hej! Hur kan jag hjälpa dig idag?